All energi som jag nånsin haft är nästan helt slut. Den enda energi jag har kvar krävs för att jag ska orka stå och gå, och ens sitta upprätt. Jag är bara trött hela tiden.
Var hos kuratorn idag. Lovade faktiskt att jag skulle "ta hand om mig" till på fredag, då nästa tid är. Snarare att hon skulle iaf träffa mig på fredag. Men jag vet inte ens om jag kommer kunna hålla det..
Försökte ju ta livet av mig igen. I lördags. Det här är första stället jag ens yttrar mig om det. Har inte sagt det till nån. Jag tog 10 allergitabletter ~ 22.20 Sen gick jag till sängen för att sova. Blir bara så besviken på mig själv när det inte funkar. Att jag inte ens blir en enda effekt. Sure, det var bara allergitabletter, men liksom.. man måste ju ge det ett försök innan man utesluter det helt.
Kuratorn frågade om mitt förra försök, för ca 2 veckor sen. Hon frågade bl a varför jag inte tog fler tabletter. Vad det var som hindrade mig. Ofc svarade jag inte, men det var nog lite för att jag tänkte på svaret också. Att jag inte tog fler tabletter den gången var för att jag inte hade direkt "möjligheten" att göra det. Tror faktiskt att mina föräldrar var vakna och satt i vardagsrummet. Och eftersom skåpet med alla tabletter och mediciner är i köket, och det hörs rätt tydligt, så hade dom hört det. Ville ju liksom inte att dom skulle få reda på det. Den gången tog jag 6 tabletter. 4 starkare alvedon, och två "vanliga". Att jag inte tog fler i lördags, var nog för att mina föräldrar hade precis gått o lagt sig, iaf pappa, så visste inte riktigt hur djupt han sov. Smög runt väldigt mycket när jag skulle ta dom 10 jag tog, så kände liksom inte att jag hade tid eller ork.
Nu skulle jag kunna försöka igen, för jag blir så jävla trött på min pappa. Jag är nästan 100% säker på att han hatar mig. Han blir arg på mig typ varje dag. Han hatar mig, och jag hatar honom.

Jag hoppas faktiskt att jag är död tills på fredag.