I know I'm not perfect. Actually, I am no one. The only thing I am, is a complaining, unthankful, selfish, irritating human being. Besides that, I'm no one.

En kompis, som jag trodde alltid skulle finnas där för mig, skickade en video för en stund sen. Det hon ville säga med den videon, var att jag skulle sluta säga att alla hatar mig. Så nu vet jag inte vad jag ska göra. Hon har rätt. O de vet jag. Men just nu känner jag mig som den värsta människan på jorden. 

Det här har fått mig att tänka. Det kanske vore bättre om jag var helt själv. Alltid. Så dina jag inte såra någon runt omkring mig. För jag är nog inte värd att få ha vänner. Att få ha nån som bryr sig om mig. Kanske allt vore bättre om jag dog? Då skulle ingen behöva bekymra sig över mig. Jag skulle inte va en tyngd på någons axlar. Jag skulle bara.. försvinna. Och det kanske är bäst för alla runt omkring mig. Jag ger den tjejen ingen skuld över att hon skickade den där videon, utan tvärtom. Det var som ett wake-up call. Wake up from that fantasy you're in. And take in the reality. 

Vet inte vart jag ska ta vägen. 

Bye.